Stickningstekniken kom till Norden under 1500-talet. Det äldsta belägget kommer från Malmö, där Michel Hanssens bouppteckning från 1558 upptar "en knøtt vllen skiortte". Enligt en äldre tradition skall Erik XIV ha varit den första i Sverige att 1562 bära stickade silkesstrumpor, men det är troligen fel, av allt att döma var stickningen tämligen utbredd under 1560-talet, flera brev från Nordiska sjuårskriget visar att danska officerare skrivit hem till sina kära och begärt stickade strumpor översända. I Uppsala domkyrka finns en vante som enligt uppgift tillhört Sten Svantesson Sture som stupade i Sjöslaget vid Bornholm. Vanten är en damvante han erhållit som kärlekspant och har av inskriften att Freuchen Sofia tillhört Sofia Vasa. I biskop Jens Nilssens visiationsböcker från 1574-1597 anges att Karine Gyldenstierne då hon 1550 sattes i kloster där fått lära sig sticka. - Wikipedia
Mellan år 1724 till år 1825 fanns det något som kallades för spinnstugor. En spinnstuga är vad det låter som, nästan, en plats där man tillverkar garn. Dock var det ett sätt att bestraffa kvinnor på den tiden. Framförallt var det kvinnor som dömts för liderlighet (umgänge med fler än en man) och/eller prostitution. Dåtidens definition på prostitution skiljer sig från dagens, då räckte det att man var ogift för att bli dömd.
Man sattes då på den tidens kvinnoanstalter där man tvingades tillverka garn i syfte att både straffa och samtidigt få gratis arbetskraft då garn behövdes i stora mängder. I många decennier var det ett lågstatusarbete att tillverka garn och ”fria män” skulle aldrig nedlåtit sig att titulera sig som garntillverkare vilket i sig är både konstigt och dumt då det behövdes otroliga mängder garn för att täcka behoven.